Allt om kök

Kökets historia

Från vedugn, vatten som hämtades från gården, dragiga väggar, dålig isolering, rökiga miljöer till rinnande vatten – med särskild kran för varmvatten – , kylskåp, frys, elektriska ugnar och ytterligare vidare till spishällar, ljudlösa fläktar, spotlights, köksöar, induktionsugnar... Vägen till det moderna köket är fascinerande och intressant. Och: det har gått fort. Vad framtiden har i sitt sköte vågar man nästan ite tänka på med tanke på den enorma utveckling som man sett i köket – både sett till tekniken och till vad man exempelvis lagar för mat och hur köket i sig kommit att utformas.

Vi kan säga att det svenska, moderna, köket, egentligen såg dagens ljus vid fyrtiotalet. Det var nämligen då det trånga 30-tals-köket kom att ersättas och en ny standard infördes. En standard vars mått baserades på hur den genomsnittlige svenska kvinnan såg ut (ja, det var kvinnan som var kökets general på den tiden; något som ändrats litegrann för varje år och där vi numera har betydligt mer jämställt gällande matlagning, disk och städning – tack och lov) och där betydligt mer yta avsattes då man exempelvis byggde kök i nyproducerade lägenheter. En intressant sida av detta är att det faktiskt går att jämföra kök byggda före fyrtiotalet och de efter på exempelvis Hemnet. Det ger en bra bild över hur köket kom att ändras.

Den standardiseringen av köket vi nämnde var faktiskt något som resten av världen såg med förundran på. Att bygga ett typ av kök – måttmässigt – var unikt och det många andra länder inte insåg var att det gav Sverige och i synnerhet byggbranschen ett försprång. Det säger sig självt att byggandet underlättades markant i och med att det fanns klara riktlinjer att förhålla sig till och här ska vi inte ens tala om de andra fördelarna – tillverkningen primärt.

Vi nämnde att standardmåtten baserades på den genomsnittlige svenska kvinnan och här ska vi göra ett tillägg. Här gällde nämligen inte bara längden. Nej, man gjorde en omfattande utredning kring detta där man bland annat tog reda på hur mycket den genomsnittlige kvinnan gick i köket, hur ofta – och hur djupt – hon böjde sig, hur ofta sträckte hon sig efter olika saker. Alla dessa studier ledde fram till måtten som blev vår standard.

Måtten, ska vi tillägga, är något som underlättat då vi exempelvis kan  köpa en diskbänk från en tillverkare, ett underskåp från en annan och en spis från en tredje och där vi ändå kan få dessa att passa ihop. Som en lite lustig parentes till detta så kan vi säga att man i Tyskland kallar den här lösningen för Schwedenküche (svenskköket, fritt översatt). Numera så har vi, i och med vårt inträde till EU, lite andra mått att förhålla oss till och där vår svenska standard, helt enkelt, blivit en europeisk sådan. Gott så!

Standardmått i våra kök

 

Vilka standardmått var det då som gällde – och som till stor del fortfarande gör så? Vi ger några exempel: